En blek snusmumrik i Sydafrika!

Jag mår bra.

 

Näsan rinner, halsen rasslar, hostan jag jobbat på att bli av med den senaste veckan hänger fortfarande i och har endast avtagit minimaliskt i styrka trotts äcklig hostmedicin 3 gånger om dagen, aningen är tung och sporadiskt obefintlig och jag låter som en hes kråka. Kortfattat: jag är asförkyld och verkar inte precis bli bättre.

 

Jag mår bra.

 

I dag Skypeade jag med hela Hall-Holmgren sidan av släkten, pratade musik med två sydafrikanska professionella operasångare, kramade en fransman hej då, fikade med två tyskar, en belgare och en man från Sri Lanka som bara är på genomresa.

Jag har lagt för mycket pengar på lokal (och antagligen massproducerad) konst och jag har pratat om Gud, mänskligt beteende och studier med en kille från Somalien.

Jag har åkt minibuss och blivit skriken i örat hela resan.

Jag har pengar på mitt sydafrikanska SIM-kort igen och det har äntligen slutat regna.

 

Jag mår bra.

 

Jag har köpt vykort jag aldrig kommer skicka bara för att jag kände för det.

Jag har dansat för mig själv i köket till ljudet av en brusig radio uppskruvad på högsta volym.

 

Jag

Mår

Bra

 

För kanske första gången någonsin.

Jag trivs med mig själv. Hörde ni? Jag. Trivs. Med. Mig. Själv!

Världen är en underbar plats och i dag är livet värt att leva.

Jag uppfyller drömmar och trotsar alla som aldrig trodde att jag skulle våga, skulle kunna, skulle genomföra!

 

Så, för alla er som undrar och för alla er som inte alls bryr er,

för vänner, för familj,

för mig själv, för min skull – jag mår BRA!

 

Jag mår toppen, världen är min och precis här är en fantastisk plats att befinna sig på just nu. I dag är en dag att bry sig om, att fira. I morgon kan jag ta senare. Ett problem i taget. Jag kan inte förändra eller påverka min framtid mer ändå. Carpe Diem. Jag förstår nu.

 

Jag mår bra!