En blek snusmumrik i Sydafrika!

Onsdag 11/9 -13 If you aren’t supposed to talk to strangers, how are you supposed to make friends?

Ledig från jobb i dag ^.^ (jobbar som sagt bara måndagar, tisdagar, torsdagar och fredagar – sweet!). Spenderade hela förmiddagen i sängen och resten av dagen gick åt till att utforska :P Vi (Ans och jag) började med att träffa en sydafrikansk kvinna som Ans systers mans mamma känner sedan ett par år tillbaks xD Världen är läskigt liten och kan bli ofantligt komplicerad ibland ;) Efter ett par koppar te tillsammans med den här kvinnan på ett fik  halvvägs upp för ett av bergen i närheten av universitet i stan åkte jag och Ans in till stan för att springa runt och glo lite i affärer vi egentligen inte har råd att handla i xD Runt 5 var vi tillbaks på African Heart igen för att möta upp med Guilherme (19årig brasiliansk volontär) och Leonie (18åring från tyskland, jag tror att jag kan ha nämnt henne innan) samt hämta upp våra jackor. Efter 20 korta minuters andningspaus ramlade vi fyra sedan in i en taxi och siktade in oss på Camps Bay för att se solnedgången ^.^

 

Två timmar senare, efter ett par underbara bilder, massor med skratt och blöta skor (vågorna var hyfsat aggressiva och vi var flummigt klumpiga och därmed inte snabba nog i vår flykt undan dem) lastade vi av oss våra väskor och jackor på rummen för att springa upp till köket och värma upp vår middag :D

 

Hm…vad mer finns det att berätta. Jo, just det, vi har gjort ett byte på vår volontärfront ;) Isolde (en fransk tjej som jag aldrig riktigt hann prata sådär avsevärt mycket med) åkte hem nu i morse och nu i kväll anlände Nele – en 19årig tjej från Tyskland som ska stanna med oss i en månad ^.^

  

Torsdag 12/9 -13 Success is the ability to go from one failure to another with no loss of enthusiasm

Vanlig ”jobbdag” i dag är jag rädd ;) Jag har nu lärt mig tre av 11 barns namn xD (Eller nja, jag har lyckats parat ihop tre namn med de tre rätta barnen. Allt som allt kan jag faktiskt 7 namn utantill, jag vet bara inte vilket namn som tillhör vilket barn. Jag ser den här upplevelsen lite som ett gigantiskt spel av memory, jag har ett halvt par nu måste jag bara vända på varenda jäkla bricka innan jag hittar de som matchar varandra ;D Jag jobbar med barn, ha överseende!).

 

Efter jobb FaceTimeade jag med pappa, Ulrika, Moa och Truls för första gången ^.^ Det gick det med :P haha.

 

Resten av kvällen var precis lika underbart flummig som vanligt då vi alla (enligt ett väl etablerat schema vid det här laget) samlades i allrummet efter middagen. Det berättades galna historier om familjer och vänner hemifrån och jämförelser av allas våra diverse olika traditioner, språk och kulturskillander tog fart. Vi hann även med (hyfsat) djupa diskussioner om framtiden och ett par hysteriska rundor av Twister samt UNO innan de flesta gav upp och började köa till toaletterna för att borsta tänderna och tvätta bort smink m.m.

 

Ni inser att vi väldigt ofta har de sjukaste samtalsämnena och/eller diverse olika tävlingar/lekar på gång och att det bland annat är därför jag så sällan uppdaterar bloggen va? Jag har helt enkelt aldrig tid eller inspiration till att skriva av mig xD Jag ber verkligen om ursäkt för det men tyvärr kan jag inte riktigt förmå mig att skämmas ;) haha. Jag har för kul för att skämmas. Dock tror jag nog att det lugnar ner sig nu någon gång under de kommande veckorna då folk så småningom börjar dra sig hemåt igen :S

 

Nej vet ni vad, nu är det även dags för mig att dra mig. Ta hand om er! KRAMAR!!

  

Woho, rutiner börjar framträda! Både på jobb och hemma. Även om det har varit en otroligt kaotiskt dag i dag. Fredagen den 13!?! xD

 

Av 7 möjliga volontärer var jag ensam om att åka till jobb i dag. Det var Neles tur för induktion med Toby, tre av de andra volontärerna åkte på en tredagars safari-tripp nu i morse och Ans har känt sig krasslig sedan vi kom hit och i dag mådde hon så dåligt att hon valde att stanna hemma. Detta lämnade endast mig och Kristina (en 21årig danska som också jobbar på barnhemmet tillsammans med mig och Ans) kvar. Kristina vakande dock med ett munsår nu i morse och blev helt förfärad när hon insåg att de var smittsamma och att hon fått det från ett av våra barn på jobb så hon valde då att stanna hemma för att inte ge det till fler av barnen. Hon stannade hemma för att hon hade ett munsår! Helt seriöst! Men men, jag var för trött för att argumentera och jag antar att om man aldrig har haft munsår tidigare så är man väl kanske lite freaked out :S Så, summan av kardemumman: jag var ensam i bilen med vår underbara chaufför Leonard både dit och hem igen ^.^

 

Jag fick mig emellertid ett riktigt gott skratt på jobb lite senare då den tredje volontären i gruppen (en brasiliansk tjej i min och Kristinas ålder som endast pratar med Kristina och som jag inte ens kommer försöka skriva namnet på för jag har verkligen ingen som helst aning om hur det stavas xD haha) kom fram till mig och väldigt moderligt försökte förklara för mig att jag var tvungen att vara försiktig med barnen för de hade munsår och det smittade. Jag bara tittade på henne och försökte sedan väldigt desperat att inte skratta. Förlåt, även jag inser hur arrogant det kanske kan te sig och att jag inte precis var mitt absoluta bästa jag vid just det tillfället men helt seriöst!

 

Efter en sekund eller två hade jag återhämtat mig nog för att förklara att jo, jag vet att de är smittsamma men det är bara om man pussar dem på munnen och att jag själv har munsår minst sex gånger om året. Varje gång jag blir förkyld, allt för stressad eller om jag är ute i solen för länge utan att sedan smörja läpparna. De är inte farliga, bara jobbiga! Döm om min förvåning då den här tjejen uppriktigt tittar på mig och svarar: ”Jaha, så du vet att du inte ska pussa barnen på munnen då? Bra!” Varpå jag lite försiktigt påpekar att jag aldrig pussar något av barnen på munnen. De är två år gamla och äter ALLT!! Grus, sten, mat som legat på golvet, laksaker som nog aldrig blir tvättade och kopiösa mängder snor! Jag skulle inte få för mig att pussa NÅGONS tvååring på munnen. Kramar – alltid, puss på bakhuvudet eller kinden – ofta, puss på munnen – NEJ!

 

Aja, som sagt, inte mitt absolut mest artiga och tillmötesgående moment precis men men. Gjort är gjort och jag tror inte att hon tog allt för illa vid sig! Hon gick nämligen ganska snabbt igen (jag kanske bits vet ni ;P) och jag hade ett knä fullt av gråtande och bråkande barn att ta hand om.

 

Allt som allt var dagen på jobb tuff och slitsam! Av 11 barn så skrek 8 non stop sedan jag anlände runt 9snåret tills dess att jag åkte hem igen vid 16.45! Mina kläder åkte direkt i tvätten och jag tänker inte ens nämna den där odefinierbara kludden på min ena axel samt en misstänksamt liknande kludd på mitt högra ben och under båda mina skor! Suck! Men de bra dagarna överväger alltid de dåliga! Alltid! Och jag fick en hel del mysiga kramar i dag så det gör inte så mycket att vi var underbemannade, alla barnen var trötta och bråkiga och att vädret sög så vi fick spendera hela dagen inne xD Vilken dag!

 

Kvällen flöt förbi ganska händelselös med telefonsamtal hem till föräldrarna (som var hemma hos Paula och Jonas så jag fick prata med dem också), UNO och Scream 2 på TV xD 90talet var inte ett bra årtal för skräckfilm. Haha. 

 

Lördag 14/9 -13 If you want an adventure – take a step outside!

Uppe och aktiv runt 11 snåret, skrev brev och försökte få tag i frimärken men posten stängde kl 1 och vi kom dit kvart över xD (Så det får bli fixat på onsdag då posten är stängd söndagar och jag inte hinner dit i tid p.g.a. jobb resten av veckan.) Utforskade sedan området tillsammans med Ans som mådde lite bättre i dag. Vi hittade ett par riktigt mysiga små affärer och fik i närheten :D

 

Kom tillbaks hem igen efter ett par härliga avslappnade timmar ute lagom för en snabb middag innan de av oss som var kvar på African Heart hoppade in i en taxi för att gå på Trash Cabare.

 

Trash Cabaret. Gud, jag ÄLSKAR Trash Cabaret! Dock vet jag faktiskt inte riktigt hur jag ska förklara detta fenomen för er. Hm…tänk er en punkrock cirkus på en mexikansk marknad huserandes i en rökig jazzklubb på en namnlös bakgata i storstan. Så, det är nog så nära en vettig beskrivning jag kan komma xD Billig alkohol, galna uppträdanden, massiv rökning inomhus, ansiktsmålningar, hennatatueringar och asbra musik!!! Ni kommer förstå mer när jag laddar upp bilder (förhoppningsvis funkar det den här gången :P haha)

 

Nej men helt seriöst, jag hade så sjukt roligt! Men jag tror inte att alla uppskattade det lika mycket och jag är helt övertygad om att det absolut inte är för alla! Vi tre volontärer som var kvar på African Heart (jag, Ans och Nele) kom tillsammans med Alex (en 25årig Schweizare som jobbar här på AH), Kristian (hennes sydafrikanska pojkvän) och Mari (en vän till Alex) kom tillsammans men väl där mötte vi upp med de andra volontärerna och Toby + hans fru. Planen var nämligen att ha ytterligare en social där den kvällen. Toby vet verkligen hur man väljer socials xD Bowling ena veckan och Trash Cabaret nästa :P Aja, även om alla inte tyckte om det så kom vi ”nära”. Sjukt nära då lokalen i sig var så liten att den var helt packat mesta delen av tiden :P haha.

 

Aja, nu har jag irrat bort mig fullkomligt igen. Så, tillbaks på rätt spår…var var jag? Just det, vi var på Trash Cabaret och whiskyn var BILLIG!! Någon gång under kvällens lopp hittade jag ett litet (vi pratar städskrubbs stort) rum där de erbjöd hennatatueringar och ansiktsmålningar och i just det ögonblicket kändes en hennatatuering fullt logisk och som en jättebra ide! Så här i efterhand…hm, kanske inte ett fullt så bra beslut trotts allt. Jag har nu henna på alla mina kläder och på båda mina händer (hur nu det hände då själva tatueringen sitter på min arm) och jag minns väldigt väldigt tydligt hur kvinnan som gjorde det hela upprepade gånger sa till mig att ”inte stöta vid den”! Inte stöta vid den? I en fullsatt klubb? Ja, bra försök liksom! Som sagt, det hela var kanske inte kvällens bästa eller absolut smartaste beslut xD Men jag hade VÄLDIGT roligt!! :P haha.

 

Runt 1 lastade alla från AH (utom Alex och Kristian som valde att stanna ett par timmar till) in oss i en taxi och styrde kosan tillbaks hem igen ^.^

 

 

Söndag 15/9 -13 Life begins at the end of your comfort zone

Seg dag i dag xD Jag somnade klockan 5 på morgonen och 8 ringde någon jäkel på dörren om och om och om igen. Klockan 8!! EN SÖNDAG!!! Så irriterad jag var! Lyckades till sist somna om igen runt 9 snåret och fick in ett par timmar innan min mage var den som tyckte på att nu var dags att stiga upp.

 

Om igen var det en molntung söndag som väntade oss då vi äntligen orkade titta ut genom ett fönster och vem är jag att bryta på nya traditioner? Så, planen löd som följer: minibuss (vilket jag snart berättar mer om) in till centrum för att byta buss och åka vidare ut till hamnen och akvariet som finns där. Förra söndagen då jag och Ans åkte hit (också p.g.a. dåligt väder :P) kände vi inte att vi hade tid nog att besöka det så vi sa att vi skulle vänta med det tills vi hade mer tid på oss. I dag passade det superbra!

 

Så, minibussar. Vilket spektakel. Kollektivtrafiken här är ett fenomen i sig själv! Det finns de vanliga bussarna som aldrig tycks köra när man behöver dem och sedan finns det de vanliga taxisarna som under omständigheterna är hyfsat billiga men taxis är och kommer alltid vara dyrare än kollektivtrafik. Sedan, mina damer och herrar, finns det minibussarna som är lite av en kombination mellan de båda. De är som taxisarna i det avseendet att du (inom vissa ramar) i princip kan hoppa på varsomhelst och hoppa av varsomhelst. Sedan är de som bussarna i det avseendet att de ofta har en fast runda de kör, stannar för allt och alla och tar sjukt lite betalt. Men där slutar likheterna. Dessa minibussar är vad jag har förstått privatägda och drivs ofta av två personer: en som kör gata upp och gata ner och en (oftast kille) vars jobb är att locka till sig kunderna. Med hela överkroppen uthängande ur ett av fönsterna skriker mannen i fråga halsen av sig på och efter potentiella kunder. ”Vi ska hit”, ”kom åk med oss”, ”vi ska hit” o.s.v. o.s.v. Det är ett riktigt jäkla äventyr det här med att åka minibuss xD Men det är sjukt roligt och otroligt billigt! Trafiksäkerhet emellertid gällande dessa underbart kulturella minibussarna är (som ni kanske har märkt) inte precis på topp då det ofta packas in fler människor i dessa små fordon än vad som verkligen får plats, säkerhetsbälten är obefintliga och de ofta kör som galningar xD Men som sagt, det är billigt och i slutändan jäkligt kul! Haha. 

 

Och så, för att avrunda dagen: tillsammans hade vi tre en riktigt mysig dag men det var ganska kallt och vi var alla ganska trötta och hade lite huvudvärk (och nej, jag var INTE bakfull, jag vara bara trött och hade huvudvärk efter all rök inne på klubben). Dagen avslutades dock tyvärr lika dåligt som den började då jag i minibussen på vägen hem började hosta ganska våldsamt. Ans har som sagt varit riktigt krasslig under den senaste veckan och nu verkade det helt plötsligt vara min tur.

 

Tisdag 17/9 -13 It is perfectly okay to admit that you are not okay

Mycket riktigt, jag har legat pall med en dunderförkylning, hosta, ont i halsen och huvudvärk sedan i söndagskväll och har därmed inte jobbat varesig i går eller i dag. Jag är så jäkla uttråkad!! I morgon är jag dessutom ledig från jobb så ingen underhållning från barnen då heller. Morgondagens höjdpunkt kommer bli att hitta ett ställe att tvätta på. Det finns ingen tvättmaskin här (och jag tror faktiskt inte att det är så jäkla vanligt att folk har tvättmaskiner hemma här alls) så jag och Ans ska ge oss ut på jakt efter ett ställe där vi kan lämna in vår tvätt. Det finns faktiskt ganska många ställen här på vår gata så nu är bara nästa problem att hitta ett ställe som gör det billigt och inte förstör kläderna i procesen xD haha

 

Nej, vet ni vad gott folk, nu ska jag läsa igenom allt detta, spara och gå och lägga mig och sedan hoppas att jag har internet på datorn i morgon för publicering ;) haha. Om vi alla har tur kommer jag även ladda upp bilder i morgon ^.^ wee.

 

Ta hand om er.

Massor, massor med kramar till er alla!!

 

Onsdag 18/9 -13 Organized people are just too lazy to look for things

Snabba noteringar (jag lånar just nu Ans dator så jag kan publicera ^.^):

 

Tvätten gick bra. Jag och Ans släpade all vår smutstvätt till andra sidan kvarteret och tre timmar senare gick vi och hämtade upp den igen. Tvättad, torr och fint hopvikt. 7,5 kilon (för min del) för ca R60 vilket ungefär är samma sak som 60kr. Helt okej om ni frågar mig ^.^ Det verkar som om mina vita tröjor har förblivit vita och jag hoppas att allt har kommit tillbaks till mig i samma storlek som jag lämnade in det men det återstår att se under de kommandetvå veckorna ;) haha.

 

Alla brev är nu postade så de borde vara i Sverige om ca…2 veckor? xD haha

 

Och sist men inte minst – dagens höjdpunkt: efter att ha skype:at med mamma, Stina och Daniella mötte jag och Leonie upp några av hennes vänner från jobb för lite mexikansk mat på en restaurang lite längre ner på ”vår gata” ^.^ Supermysigt!

 

Om igen; TA HAND OM ER gott folk!

Massor med cyberkramar

<3

 

 

P.s. det finns nu bilder aven i det forsta inlagget!! Missa inte! ;)