En snusmumriks vandring ^.^

Den absolut största fördelen: Du kommer aldrig riktigt åt all chokladpuddingen
Den absolut största nackdelen: Du kommer aldrig riktigt åt all chokladpuddingen!

Bara ett av dagens många i-landproblem. Till samma lista för i dag kan även räknas:

• Gammal mjölk (eller inte riktigt helt färdig filmjölk beroende på hur du väljer att se på saken)
• Dåligt väder vilket hindrar mig från att ta den där promenaden som jag nästan helt lyckats övertyga mig själv om att jag faktiskt hade tagit om det inte spöregnat ute och jag velat ta med mig kameran
• Kalla och ganska dragiga rum = kalla tangentbordsfingrar
• Brist på aktiviteter
• Brist på energi p.g.a. för mycket sömn natten mellan måndag och tisdag och alldeles för lite sömn i går natt
• Frukt som av någon anledning helt magiskt tycks försvinna från min hylla i kylen efter bara några dagar

Jag tror vi har ett troll på vår våning som äter upp min frukt och spiller ner alla mina kläder så att jag konstant känner mig stressad och i enormt behov av att springa ner till tvättstugan var och varannan dag. Jag tror även att detta troll smyger sig in på mitt rum när jag är och jobbar och stökar till bland min annars så fina och kontrollerade röra, använder en massa glas och tallrikar och vägrar att diska efter sig och snor mina pengar! Fy skäms!

Ett annat, något mindre seriöst ”problem” jag har just nu kom med posten i går. Vet ni hur svårt det är att sitta och stirra på en enormt stor blå låda som du vet är fylld till brädden med hemliga roligheter och saker från hemma bara till dig och sen inte få lov att öppna den på nästan en hel vecka! Jag menar, vem var det egentligen som bestämde att man bara får lov att öppna födelsedagspresenter på själva födelsedagen? Så otroligt onödigt om ni frågar mig! (Framförallt om ni frågar mig när jag är aningen trött och uttråkad och lider av en vansinnig hemlängtan).

Så, nu ska jag se en rolig film för att piga upp mig själv och försöka tänka på något annat än stora paket och hemma innan det är dags för den lantliga versionen av assistentkåren. En sorgligt liten samling med kollegor under 25 år x) Vet att jag har nämnt det någon gång tidigare men till vem, var eller när kan jag inte riktigt minnas så jag drar hela historien igen, mest för att det roar mig ;) haha. Första gången jag hörde talas om denna "ungdomsgrupp" blev jag super glad. Tänkte "wee, äntligen lite folk i min egen ålder utanför the Lodg. Toppen!" Men nej då. Kom dit och det visade sig att vi var fyra personer (alla från the Lodge) + prästen och hans fru. That’s it xD haha. Men det var sjukt kul ändå och det finns liksom inte så mycket annat att göra här en onsdagskväll. Så, alltså ligger jag här och glor/lyssnar på en film samt försöker klura ut hur jag ska avsluta detta inlägg på ett snyggt sätt medan jag väntar på att klockan ska slå tio så jag kan vara lite social i ett par timmar.

Ska dock försöka gå och lägga mig (hyfsat) tidigt i kväll. Pappa fyller år i morgon :D Skype-grattis redan halv 6 (min tid). Spännande x)

Ha det gött allihopa
Pözz och kram
<3