En snusmumriks vandring ^.^

Okej, sa den langa veriationen kommer om ett par dagar men nu ar jag iaf framme. Kom hit i gar runt 4 tiden. Det blev en enorm mangd info pa en gang och jag tror inte ens att halften fastnade. Som ni antagligen redan markt sa sitter jag vid ett engelskt tangentbord eftersom jag annu inte har hunnit fixa allt med internett till min egna dator. Jag tror dock att det kommer ta ett par dagar for allt komma igang eftersom det visade sig att jag anlande mitt i min "lediga helg" vilket ocksa rakar vara en langhelg (tydligen har Englad en ledig dag i morgon, en "Bank Holliday" som mina nya kolegor (vilka alla berkar vara valdigt trevliga) forklarde for mig ^.^)

I morse foljde jag och den tyska volontaren Carin, som jag traffade pa flygplatsen i gar, med till den lokala kyrkan tillsammans med de boende och en del av personalen. Det var...intressant. Inte alls som hemma. Efter sjalva massan serverades det te eller kaffe och det blev en allman pratstund. Jag och Carin tog varsen kopp te och stallde oss mitt i rummet. Efter det tror jag inte att vi fick vara ifred mer an mojligen 3 sekunder. Alla har ar supertrevliga och jag tror att alla var nyfikna pa "de nya". Sa en efter en kom de fram till oss och pratade lite strunt om omradet och undrade var vi kom ifran o.s.v. Och nar den ena gatt kom den andra fram. Jatteskont! Vi behovde inte anstranga oss alls!

Nu vankas det luch har sa jag borde nog dra mig. Ska forsoka uppdatera igen snart.
Saknar redan er alla dar hemma <3 Ta hand om er
Puss och kram
Catta (eller Cat, som det tycks bli har)

Det finns en sorglig lycka i att aldrig mer vara ett
med dem som vet precis vem du är.

Gud, jag så sjukt trött! Om någon bara hade tillåtit det (och om det inte hade funnits så mycket att göra) skulle jag lätt kunna sova mig igenom minst tre veckor i streck känns det som.

Att gå och lägga mig är dock tyvärr inget alternativ just nu. Jag befinner mig för tillfället liggandes på mage på mitt golv. Får inte plats i sängen. Jag hade liksom tänkt städa och packa i dag men ja, det slutade med att alla mina rena kläder hamnade i en gigantisk hög på sängen och sen gick jag och satte mig i soffan ute i vardagsrummet med en av de tidigaste Star Trek-filmerna som sällskap. Funderar så smått på om det verkligen är så otroligt obehagligt som alla säger att sova på golvet. Här får jag åtminstone plats x)

Aja, lite fick jag i alla fall gjort i dag. Hann med tre maskiner tvätt och hälsat på mormor för att hämta min nya fina halsduk hon gjort till mig ^.^ Fick även pratat med min handledare här i Sverige och nu är det klart, jag är antagen till EVS (European Volunteer Service) = jag behöver i princip inte betala en krona för hela det här året (som annars skulle ha kostat mig ca 18 000 kr + en försäkring på ca 5 000 kr)! Jag är väldigt lycklig!

Gud, jag är så trött. 06.30 i morse rullade jag ner persiennerna, släkte alla lampor och gick och la mig. Mitt lim tog slut, annars hade jag nog fortsatt pyssla fram till morgonen.

Det är nämligen så att när jag är nervös, blir jag jäkligt kreativ. Min senaste besatthet är scrapbooking. Under den gångna månaden har jag köpt papper, pennor och glitterlim till höger och vänster. Var jag än är hittar jag alltid något som skulle kunna bli snyggt tillsammans med det fotot eller tillsammans med det pappret. Herre gud, det går ut för mig. Jag vet inte riktigt var den här galenskapen ska sluta ;) haha

Systra mi fyller myndig i dag. Jag tror jag har nämnt det tidigare. Myndig! Hon påbörjar sitt sista år på gymnasiet på tisdag. Jag känner mig omigen suuuper gammal. Suck på mig. I morgon ska vi, tillsammans med en gemensam vän, till Ullared Gekås x) Min tredje gång totalt där och syrrans andra. Jag har blivit lite besatt av den affären sen jag insåg att man kan köpa i princip nyutkomna filmer för ca 50 kr styck. Ni som känner mig vet att jag är en riktig filmnörd. Visa mig en billig film och jag kommer vara en trogen kund till den dag då mina pengar tar slut eller mina hyllor svämmar över.

Så, nu ska jag väl försöka få lite sömn. Upp tidigt i morgon, vi har en lång väg att köra.
Grattis omigen älskade syster (vad är det med mina syskon egentligen, nu regnar det igen!)

Massor av kramar
Catta



Stina och jag, förra året tror jag ^.^

Jaha, då sitter man omigen på ett x2000 tåg mellan Malmö och Stockholm. Denna gång är jag dock på väg hem igen efter en underbart rolig och helt fantastisk lägertid i Sigtuna tillsammans med 8 andra fantastiska människor från hela landet och en störtskön handledare.

”Läger” i ordets sanna bemärkelse har det kanske inte varit utan då mer en uppstartingskurs för oss 9 svenska ungdomar som ska iväg på volontärresor nu i år. Nio uttagna av sammanlagt 25 sökande och jag är en av de nio! Jag kan fortfarande inte riktigt förstå det. Det var så sjukt intressant att träffa de andra tjejerna igen efter så lång tid. De flesta av oss hade ju bara träffats som hastigast under intervjudagarna i Uppsala tidigare i vintras och då var vi väl alla så uppspelta över att ens ha kommit så långt att ingen av oss riktigt var sig själv. Jag vet i alla fall att jag var så nervös inför själva intervjun att jag helt tappade all form av verbal självkontroll under de där få timmarna som vi spenderade tillsammans. De här tre dagarna har varit både underbart underhållande, lärorika och väl behövda för oss alla tror jag. Vi fick en vettig chans att ventilera våra farhågor, våra rädslor och våra bekymmer. Men vi fick även dela skämt, en stilla förundran över vad det är som händer med oss alla och positiva förväntningar inför det kommande året utomlands. Vi fick ställa frågor och vi fick ta del av ack så välbehövliga och efterlängtade svar och förklaringar. Vi fick även en grundläggande kunskap i konflikthantering och hur du hanterar en kulturkrock på bästa tänkbara möjliga sätt.

Så mycket som jag skrattat nu under veckans gång har jag nog inte skrattat på väldigt länge! Det är så skönt att veta att trots att vi är så olika och trotts att vi kommer från så olika platser i vårt avlånga land kan vi ändå komma så bra överens och ha så otroligt roligt utan att det behöver bli på varandras bekostnad eller utan at någon behöver känna sig utsatt eller utanför. Nu, när jag sitter här med ett regnigt Stockholm försvinnandes utanför tågfönstret kan jag inte låta bli att förundras över att det bara har gått tre dagar, knappt ens det för vi kom runt lunch i onsdags och åkte alla på varsitt håll redan vid tvåtiden nu i dag. Det känns som om gruppen som helhet har känt varandra i år och att lägret varade i minst ett par veckor. Den känslan kan dock bero på att jag sovit i genomsnitt ca 3,5 timmar/natt under de senaste dagarna och att det hela tiden händer något nytt och roligt runtomkring mig.

Nu sitter jag bara och väntar på att få komma hem så jag kan slänga mig i sängen och sova i minst 10 timmar innan jag ens orkar tänka tanken på att starta datorn igen och publicera detta. Så, när ni läser ”dagens” inlägg, tänk då på att det skrivits ”i går”.

Kramar
Catta

Det har ösregnat hela dagen, verkligen hela dagen. Oavbrutet skyfall under de senaste 14 timmarna.

I vår familj säger vi alltid att vädret på din födelsedag reflekterar hur snäll du har varit under det gångna årets lopp. I dag fyller min lillebror år!

Han blir 16 år, syster yster fyller myndig nästa söndag och ”ungarna” är redan 14 år gamla. Jag, jag lider så smått av obefogad åldersnoja och en ständigt växande obegriplig rädsla för ”vuxenheten” som när som helst förväntas infinna sig hos mig. Varför? Vad är det för fel med att läsa fantomen och leka med dinosaurier och bilar när man är 20? Varför ses det som något konstigt att blanda högen med räkningar man helt plötsligt betalar själv med serietidningar om superhjältar och sexiga kvinnor i nöd? Jag har inget intresse av att förvandlas till en stel och gråklädd vuxen kvinna i kostymdräkt och praktiska skor. Gud, bara tanken på dessa skor får mig att rysa. Länge leve de fenomenalt obekväma men ack så förtvivlat snygga conversen i starka färger och underliga mönster!

Men aja, för att återvända till vad jag egentligen ville skriva; grattis lillebror på din födelsedag! Du kan väl försöka att vara lite snällare nästa år? Bara lite, snälla! Det hade varit kul med i alla fall 10 minuters uppehåll ;) haha. Älskar dig.

Kramar
Catta

jag och min bror ^.^