En snusmumriks vandring ^.^

Före...


...och efter.
Från mamma, pappa och syskon + farmor och farfar ^.^


Från övriga familjemedlemmar och vänner :D






Och nu, från de övriga volontärerna och folk på jobb ^.^







Omigen, ett supertack till er alla <3

Det har varit en lång vecka. Många sena shift och tidiga morgnar och många timmar på egen hand med de boende. Missförstå mig rätt, de boende är fullkomligt underbara men efter tre åttatimmarspass efter varandra i princip på egen hand utan särskilt mycket hjälp eller uppskattning efteråt (oj vad jag låter som en grinig, överarbetad tonåring just nu) börjar man tröttna så smått på livet i största allmänhat.

När jag kom tillbaks i söndags hade jag en hel lista i huvudet på vad jag skulle/borde/desperat behövde göra under veckans gång. Ja, hm, en lista i huvudet. Blev visst inte mycket mer än så. Mjölken är slut (vilket förklarar min kopp te utan mjölk), tandkrämen borde räcka i två dagar till (om jag har tur) och jag kan för tillfället knappt ens ta mig från min ytterdörr till min säng p.g.a. alla högar av kläder och annat krims-krams som ligger ivägen. Allt detta i sin tur beror på det faktum att när jag väl slutat jobba har jag oftast varit för trött för att faktiskt ta mig till affären eller städa mitt rum. (Bli inte hysterisk mamma, jag ska städa innan ni kommer! Lovar!) De flesta kvällar slutar dagen oftast med att jag halvt om halvt tuppar av i Bekahs soffa och stannar där över natten.

Hur kommer det sig att du alltid har som mest att göra när du verkligen inte har någon tid att göra det på?

Ett annat liknande paradoxalt problem (okej, jag erkänner, jag har nu officiellt tittat på för många avsnitt av Numb3rs i följd) är det ökända fallet med miljoner fickor/småfack i väskan vs. tre olika par nyckelknippor. Hur kommer det sig alltid att när du är i desperat behov av, låt oss säga toaletten på andra sidan EN specifik dörr hittar du alltid alla andra nyckelknipor utom just den som råkar inkluderar din rumsnyckel?

Eller, ytterligare ett fall, varför blir du alltid sugen på flingor till frukost när mjölken är slut? Var i helskotta tar alla mina pennor vägen och vem är det som envisas med att äta upp mina russin?

Suck, livet är visst fyllt av de knasigaste och mest motsägelsefulla bekymmer man kan tänkas komma på/snubbla över.

Men men, nu ska jag se mitt sista avsnitt av Nub3rs för kvällen (skulle egentligen ha slutat efter det avsnittet jag precis såg men Charlie Epps blev just nerslagen och Amita har blivit kidnappad = jag ser ett avsnitt till) innan jag beger mig tillsängs. Jobbar kväll i morgon igen så jag har för första gången på mer än en månad möjlighet att följa med Dawn till kyrkan i Melton i morgonbitti :D

Älskar er massor
Miljoner kramar
Catta

min nya sovplats ^.^

Kastrups flygplats. Tack gode gud gick min väska igenom den här gången (min andra väska, den första är fortfarande kvar på the Lodge). Men jag var visst lite tidig för mitt flyg har inte ens en gate än. Just nu sitter jag och avnjuter en obefogat och fruktansvärt dyr fransk hot dog – som för visso är väldigt god men kanske inte precis värd 40 kr – i väntan på mitt flyg tillbaks till England.

Som ni kanske har förstått vid det här laget var jag hemma om över helgen. Det var inget jag egentligen planerade men för två veckor sedan gick min gammelmormor bort och begravningen hölls i går. Så, i fredags morse ringde min väckarklocka 04.40 första gången och 05.40 satt jag i en taxi på väg till Oakhams tågstation för att sedan åka vidare till Birminghams flygplats.

Jag ber verkligen om ursäkt till alla er som möjligen kan ha tagit illa upp för att jag inte sagt något förrän nu men jag var bara hemma för en ytterst begränsad tid och hur mycket jag än ville träffa er alla så var det ändå så att jag bara hade x antal timmar på mig och där någonstans på mitten skulle jag dessutom på en begravning. Jag kände inte riktigt att jag hade varken tid, ork eller lust för en hög med ”hej-väldigt-trevligt-att-träffa-dig-vi-ses-igen-om-ett-par-månader-knapps-ens-det-hej-då-igen”-kramar så de enda jag berättade att jag var hemma för var familjen. Det blev liksom lättare så. Igen, hoppas ni inte tagit allt för illa upp.

Men för att återgå till helgen hemma. Herre gud, det kändes som om jag aldrig varit borta. Det hängde nya gardiner inne på mitt rum och där var kliniskt städat. Men för övrigt skulle jag lika gärna kunna ha sovit i 12 timmar och drömt ihop mina (nästan) två månader i England. Allt var precis som jag lämnat det och det tog nog inte mer än ca 30 minuter hemma innan min kära familj började mobba mig igen. Allt var precis som vanligt med andra ord ;D haha.


(X-antal timmar senare xP)

Nu, äntligen, nästan prick 8 timmar efter det att vi satt oss i bilen mot Hyllie sitter jag bekvämt nersjunken i Bekahs soffa framför TV:n. Väskorna ligger inslängda och bortglömda på mitt rum och skorna ligger avsparkade framför mig. Jag är allmänt supertrött men mår för övrigt bra x)

Massor med kärlek och miljoner kramar till er alla
<3


ps. bilderna på födelsedagspresenterna kommer…snart. Lovar :)

Ett par saker jag lyckats snappa upp under de gångna veckorna och den snabbkurs de borde ha gett mig då jag först kom. 

1. En diskmaskin kan aldrig bli för full. Om det inte längre går att stapla på bredden, stapla det på höjden!
2. Kontinuitet är viktigt. Även vid matlagning. Termen ”varierad kost” är en myt.
3. Kaffe är en dryck som får lov att ta max tre sekunder att tillaga…och den får gärna lov att smaka antingen te eller uppvärm coca-cola (beroende på om du hade oturen att få tag i en kopp med socker i eller inte)
4. Det där med punktlighet uppfanns av hedningar = vi tar det som ett skämt. Vid de få tillfällen ett specifikt klockslag faktiskt nämns kan du med god marginal lägga till ca 30 min och ändå vara först på plats
5. Bussarnas tidtabell är egentligen mer en grov rekommendation än en faktisk tidtabell.
6. Vad än gubben på TV säger om morgondagens väder, så har han fel!
7. Varje ny dag bör hanteras med en enorm skopa torr humor, ett paraply och en tjocktröja i väskan. (Lite erfarenhet av kaos, ett par latexhandskar och en bit choklad för akutfall är heller aldrig fel.)
8. Du bör alltid se till att ha en penna i närheten. Man vet aldrig när någon kommer springa ifatt dig bakifrån och på någon form av grötig engelska ge dig 50 instruktioner för den närmsta timmen och sen avsluta med ”det är okej va?” eller ”jag litar på dig nu!” och försvinna lika snabbt som de dök upp.
9. Ta allt runtomkring dig med en nypa salt…eller en kopp te. Du väljer själv.
10. Du behöver inte förstå för att kunna acceptera.

Så, tillbaks på the Lodge igen efter en underbar fyradagarssemester i Cambridge tillsammans med Bekah. Åkte i torsdags och kom hem igen i går. Ber om ursäkt för att jag inte har uppdaterat förrän nu men jag kastade i princip in mina väskor (mina extremt tunga väskor) på rummet, borstade tänderna och föll in i en lång och välbehövd sömnbaserad koma!

Efter att ha jobbat till 12 i torsdags och sedan duschat, ätit samt hetspackat (eftersom jag inte hade haft vett nog att göra det innan) på 30 minuter kastade jag mig tillsammans med Bekah hysteriskt fnittrande in i den väntande taxibilen på väg mot Oakhams tågstation. Väl där insåg vi att vi för en gång skull var så pass tidigt ute att vi kunde ta det tidigare tåget. Så, en och en halv timme senare och lite sådär lagom möra i benen efter att ha suttit stilla så länge, snubblade vi ut på stationen i Cambridge för att möta upp Bekahs farfars bästa kompis (även känd under namnet ”Uncle John”) som skulle guida oss vidare till det hus i utkanten av Cambridge som vi lånade av honom under helgen. På vägen dit blev det pizza (den bästa pizzan jag någonsin ätit) och en liten tur runt stan.

Första dagen avslutades med en flaska vitt vin mellan mig och Bekah (rött vin för John) och ett besök på den lokala Indiska restaurangen. Mums!

På fredagen fick jag träffa Bekahs mamma som kom förbi en sväng. Uncle John gav oss (mig) en guidad tur av Cambridge och alla universitetsbyggnaderna och sedan blev det en runda bland affärerna. Dagen började dock med de snyggaste skor jag någonsin ägt. Uncle John är nog den knasigaste man jag någonsin träffat. Knasig, men med ett enormt hjärta. Tydligen har han en förkärlek för att strö pengar omkring sig och göra folk lyckliga. Låt oss bara säga att han lyckades! Medan jag fortfarande suckade över min brist på lön och försökte räkna ut om jag hade råd eller inte med dessa fantastiska skapelser till skor var Bekah och John i full färd med att konspirera emot mig bakom min rygg. Okej att mannen i fråga envisades med att betala all min mat under den tid han fortfarande var kvar i Cambridge men att köpa skor för 55 pund till en människa han bara känt i 24 timmar var liksom för mycket. Och med tanke på att jag och Bekah precis hade haft den här diskussionen bara ett par timmar tidigare var det inte precis en överraskning att de lurade mig. Så, medan jag satt med ryggen mot kassan och drog på mig mina strumpor igen efter att ha provat skorna stod John redan och betalade. Han är inte precis en man som vet hur man tar ett ”tack men nej tack”. Vilket så småningom (efter ett mindre gräl) ledde till att jag var ett par dyra skor rikare och fullkomligt överlycklig! Jag är ganska säker på att jag nu har blivit godkänd in i familjen. Hm…

Lördag blev en ren och skär shoppingdag (igen). Vilket var anledningen till de extremt tunga resväskorna jag nämnde förut. Och på söndag (den dag som vi från början sagt att vi skulle spendera städandes det nu nästan soptippsliknande vardagsrummet och springa runt och fotografera i området vi bodde i) blev det lite mer shopping. Jag hittade en Batman-väska!

Alvarligt, Batman + nya skor! Vad mer kan en flicka begära?

Så, total sammanfattning; hade en UNDERBAR helg och jag ser alla mina ”fynd” som födelsedagspresenter och för dem vill jag (omigen) tacka! ^.^

Under de senaste dagarna har jag dock kommit fram till följande:

1. Jag och Bekah bör ALDRIG dela lägenhet. Med tanke på hur det där stackars huset såg ut efter bara två dagar.
2. Jag kommer aldrig skriva blogg på engelska eftersom TFG definitivt inte behöver höra något om mina små eskapader med shopping och vitt vin varje kväll.
3. Säga vad man vill om helgalna scheman och så men de är ganska bra att ha när man vill ut på ett något längre äventyr och inte har så överdrivet många semesterdagar att ta ut. En 4 dagars helg var tredje vecka är helt ok enligt mig! 

Just nu sitter jag mest och njuter och känner mig superduktig. Har haft en superdag i dag! Bokade tågbiljetterna för fredag och nu är det bara tre dagar kvar, knappt ens det! Klarade även av ett helt kvällspass i princip på egen hand! Wee, I’m so good! Jag antar att alla de där passen med 30 (fullkomligt underbara men ändå…) skrikande ungar springandes runt fötterna på mig och den gångna sommaren då jag i princip gjorde tre personers jobb på egen hand gav mer än vad jag trodde. Låt mig bara klargöra; när de säger att du kommer jobba i ”team” menar de egentligen ”Ni kommer vara två på pappret men en av er kommer mest springa runt och hjälpa de andra husen eftersom hon är ’on call’ i kväll och behövs på annat håll. Grattis, du har nu 9 boende som alla behöver mat, bad och underhållning samt hjälp med tandborstning och till sänggåendet. Ha så kul!”

Men jag klarade det. Och med fem minuter till godo dessutom! Jag upprepar; I’m soooo good! xD haha.

Men nu bör jag nog gå och lägga mig. Insåg precis att klockan här närmar sig 12 och att jag ska upp igen hyfsat tidigt i morron. Jippi x)

Saknar er alla
Miljoner kramar <3
Catta

Lessen att jag varit lite frånvarande de senaste dagarna. Har hänt en del på hemmafronten bara. Men men, tillbaks igen. Dock inte lika superinspirerad i mitt skrivande men jag mår bra och trivs här och i slutändan, är inte det allt som räknas?

Min hemlängtan gick över ganska snart efter min födelsedag. Ungefär så som jag redan från börja lite hade förväntat mig x) I morgon funderar jag lite på att hänga med Bekah till Oakham för en massage och nästa helg bär det av till Cambridge för en kort fyradagarssemester. Livet här rullar på som vanligt med jobb och dagsutflykter. Rent vädermässigt har den senaste veckan bjudit på mer sommarvärme i mina trakter än vad jag fått uppleva under hela den gångna sommaren. I dag strövade jag runt barfota i ”vår trädgård” och njöt av känslan av gräs.

Dock måste jag säga att rent klädesmässigt har det fina vädret börjat sätta käppar i hjulen för mig. Det är inte lätt att hitta passande kläder i en garderob som med flit är i princip skräddarsydd för en grå och regning höstkväll samt en kylig vintermorgon. Aja, jag tvättar i alla fall lite oftare nu för tiden. Suck!

Omigen vill jag passa på att tacka för alla härliga kommentarer jag får! Saknar er alla.
Mängder av kärlek <3
Kramar
Catta