Sista EVS-omgången i ett regnigt Birmingham
Jaha. Då var man visst klar med ännu en konferens, den sista för det här året dessutom. Nu är det bara den svenska uppsamlingen kvar. Oj! Allting har gått så jäkla fort!
Just nu sitter jag på tåget hem från Birmingham trött som in i men icke desto mindre glad. Har haft ett par riktigt härliga dagar. Var den enda svensken i en grupp på 31 personer och antagligen (bortsett från ett fåtal tyskar) den enda personen som alltid var i tid för mötena. Den svenska punktligheten har ännu icke vacklat! ;) haha.
Har träffat underbara människor, fått nya idéer om den stora framtiden, ätit supergod mat, upplevt storstadslivet i ösregn, blivit genomblöt och skrattat mig själv hes. Som sagt, i stort, en riktigt bra konferens ;D
Tisdagen började med lite nervöst utanförskap då jag insåg att jag som sagt var den enda svenskan och att alla andra stod och pratade med varandra på sina modersmål men herre gud, jag är inte den som är den x) Allt går att lösa med lite humor, en massa självdistans, tålamod och i det här fallet, en extremt begränsad nivå av tyska så att jag typ visste vem jag kunde hoppa på och när i samtalet det var ett bra tillfälle att göra så ;D
Efter en mumsig lunch på hotellet då alla hade kommit fram blev vi indelade i tre olika grupper för själva ”träningen”. (Under de här tre dagarna har vi gått igenom saker så som: vad var dina förväntningar, hur har de mötts, har du några problem och vad ska/bör/kan du göra åt problemen om de uppstår, vad ska du göra när ditt EVS-år är över, vad finna det för möjligheter m.m.)
Efter ett par timmar blev det dags för middag på ett sjuk härligt ställe med en av de största och mest varierade bufféerna jag någonsin haft tidigare! MUMS!! En härlig kväll med trevligt folk :) Var dock ganska trött så jag hoppade den galna pubbrundan 70% av den övriga skaran försvann ut på och begav mig tillbaks till hotellet tillsammans med de kvarvarande 30%
Onsdagsförmiddag spenderades inne i våra konferensrum för mer allmän info. Efter lunch bröts det fram tills nu ganska enformiga mönstret av ”mat, träning, mat, träning” med en ”skattjakt”. I vad som senare skulle utvecklas till veckans värsta regnskur vallades hela flocken av trötta volontärer bort till en del av tågstationen där vi blev indelade i mindre grupper och sedan ivägskickade på vårt lilla uppdrag. Varje grupp fick två A4-sidor med vägvisningar och ledtrådar som vi skulle följa. Vårt mål var att lösa ”the custard murder”. Så genom att springa runt i hela Birminghams centrum och leta efter dessa små ledtrådar (så som t.ex. små skyltar på husväggar eller statyer m.m.) skulle vi utesluta de misstänkta mördarna och mordvapnen som var listade på häftets baksida. Med andra ord: vi spelade Cluedo (ett brädspel, jag vet inte om vi har det i Sverige men jag har spelat det ganska mycket med Bekah och Carina här) fast på riktigt! xD haha. Vår grupp var riktigt niceig men ja, omigen uppskattar jag mitt sinne för humor. För allvarligt, ni måste hålla med om att det är liiite komiskt/ironiskt att vi spenderar tre dagar inomhus och den enda eftermiddagen vi spenderar utomhus så ösregnar det i fyra timmar i sträck. Vi var alla genomblöta, kalla och det lät ganska roligt om våra skor när vi kom tillbaks till hotellet men vi hade fullföljt vår runda i alla fall och frågan är om vi inte hade roligare i regnet x) haha.
Middagen bjöd på överkokt fisk, ashärliga samtal och svensk Kopparbergs cider. ”Mitt bord” var sist ifrån restaurangen och när vi väl kom tillbaks till hotellet parkerade vi oss allihopa i en av de andras hotellrum och satt där och snackade halva natten. Nice! ;P
Blev dock ganska segt att komma upp ur sängen nu i morse men som tur var har dagens händelser inte precis varit superkrävande. Vi fick i uppdrag att pyssla ihop (dekorera med klistermärken och glitter o.s.v.) en tavelram till ett foto vi skickat in i förhand som skulle symbolisera vårt EVS-år för oss och sen fick vi gjort två olika utvärderingar för både träningen och för våra projekt i allmänhet. Efter lunch blev det bara en massa ”hej då” och kramar + utbyten av facebook-adresser innan folk så småningom började dra sig tillbaks mot tågstationen för resan hem.
Och nu sitter jag här. Som sagt, jag är trött som in i (och mina fina Batman skor är faktiskt fortfarande lite fuktiga) men den allmänna känslan just nu är väldigt hög ^.^
Pözz och kram allihopa, nu ska jag försöka sova den sista biten ;) haha
Saknar er <3
