En snusmumriks vandring ^.^

Det har varit en lång dag i dag! Jag började klockan 6 i morse, jobbade ett helt 8 timmars skift, brottades med tre spindlar (under loppet av bara två timmar!! O.o Ve och fasa), serverade lunch, skypade med familjen, träffade Bekah, blev övertalad att cykla in till Cottesmore för middag på pubben där (då pubben här i Market Overton inte serverade mat i dag p.g.a. pubquize ^.^ vi hade redan gått dit och frågat), cyklade tillbaks igen, såg en film tillsammans med Bekah och gick sedan tillbaks till jobb för ytterligare en och en halv timme mellan 10 och 11.30. Nu ligger jag slängd över Bekahs soffa med ännu en film i bakgrunden och ser fram emot att få skriva av mig de senaste dagarnas frustrationer och galenskaper.

 

 

Jag tror att jag börjar med frustrationerna (då de ligger närmast ytan just nu xD jag är rädd att stackars mamma och pappa redan har fått sig en släng av det här tidigare i dag :P lessen för det). Så, jag vet att jag kommer att låta super negativ nu men ibland måste man bara få ”klaga av sig” lite och Internet är ju en så fantastisk och stadig grund att stå på när det kommer till sånt xD Alla ser och man tror ändå att man är helt anonym. Det är som att prata med sig själv inför en publik!

 

Men i alla fall, för att komma till poängen här; jag vet inte om det bara är jag men vissa av mina kollegors beteende gentemot (och på) jobb är (för mig) helt och fullkomligt oacceptabelt!! Herre Gud! Om jag hade varit deras chef hade jag sparkat hälften av vår arbetsstyrka utan att blinka och sedan rådgivit varenda stackare som ring och frågat efter deras referenser att inte, under några som helst omständigheter, anställa dem. Gud! Det är så mycket skitsnack och baktalande om både chefer (i de individuella husen och för hela Lodge Trust) och ledningen att man blir blå bara av att lyssna och det klagas på allt och alla just nu. Detta är fel, det borde göras annorlunda, vi borde få mer träning i det där, vi borde få lov att göra si, vi borde ha rätt att göra så. Jag vill inte jobba i det huset för att den och den irriterar mig. Jag vill inte göra dessa uppgifterna för jag tycker inte att de är roliga.

 

Jag menare herre gud!! SKÄRP ER!!! Vuxna människor som på fullt allvar tror att de kan komma till JOBB och bli servade och bara göra det de tycker är ROLIGT, eller det som passar DOM! Vilken värld lever de i om jag får lov att fråga? De ska vara jäkligt glada att de har ett jobb överhuvudtaget och passar det inte så håll käften och gör det ändå eller gå hem! Hur jävla svårt kan det vara? Alla har läst kontraktet, alla visste vad de gav sig in i. Om det inte passar att städa eller jobba vissa timmar så sluta! Och (och det här gör mig nästan mest irriterad av allt) det är inte VI som är här för att bli servade, det är våra boende! Detta är deras hem! Fine att det råkar vara vår arbetsplats också men det är deras hem först och främst! Asså shit! Som sagt, jag kanske överreagerar men i min värld beter man sig bara inte som de gör. Överhuvudtaget, men framförallt inte på jobb. Det är respektlöst, omoget, själviskt och oprofessionellt…enligt mig.

 

Det är också anledningen till varför jag i dag steg upp 20 i sex i morse i stället för runt 12tiden nu i eftermiddags som jag hade hoppats på då Janet (en av mina kollegor) ”inte kände sig 100% och när hon inte känner sig 100% så blir hon negativ och hon var säker på att AB (en av våra boende i Cottage) skulle märka det och därmed bli extra…svårhanterlig (i brist på bättre ord från min sida)”. Seriöst? Helt seriöst? Detta är en kvinna som har jobbat inom omvårdnaden på ett eller annat sätt i över 30 år. Ta dig i kragen människa och gör ditt jäkla jobb! Men nej, i stället valde hon att ringa in och i princip kräva att slippa/bli flyttad från sitt skift i Cottage och i stället jobba i Lodge som hon brukar = Emma (vår ”hus-chef”) var tvungen att hitta någon som Janet kunde byta skift med. Detta kom Janet på i fredags kväll.

 

För det första tror jag inte för fem öre på Janets bortförklaring. Vi jobbade tillsammans i går och då verkade hon hur bra som helst och hela veckan nu har hon klagat över sina två 9 timmars skift den är helgen. Skit samma att alla andra jobbar precis lika mycket, för henne var det oacceptabelt. Så ja, nu sitter jag här efter en sammanlagt 9,5 timmars dag på jobb snortrött och ändå lustigt klarvaken (då jag nu har hoppat över ”Gud-jag-är-så-trött-att-jag-skulle-kunna-somna-ståendes”-fasen och rakt in i ”flum-flum-flum-flum”-fasen xD haha). Men men. Jag får väl liiite skylla mig själv också. Jag erbjöd mig faktiskt när Emma frågade Beth. Beth har nämligen redan gjort tre klockan 6-morgnar de senaste två veckorna så det kändes inte superrättvist mot henne att låta henne ta smällen och jobb är jobb oavsett vilka timmar det råkar inträffa på dygnet enligt mig så ja, jag erbjöd mig att göra 6-2 och då de inte kunde hitta någon att ta min 10-1l.30 med AB i kväll (eftersom att Janet som sagt inte ville ta hand om AB) satte jag upp mig som frivillig för den tiden också. Jag måste verkligen lära mig att bara vara tyst och tacksam ibland xD haha.

 

Nä, men helt seriöst. Jag har insett att jag jobbar med en hel bunte superbra och helt fantastiska människor som stannar längre efter det att deras skift är slut bara för att göra ett eller annat och som ibland till och med kommer in på sin fritid och hjälper till ifall det skulle behövas men jag jobbar också (tyvärr) med en hel bunte bortskämda, förvuxna snorungar som tror att de äger världen. Sorgligt!

 

Så, andas in, andas ut. Jag tror att jag är klar nu xD haha. Jag brukar alltid försöka se det positiva i saker och ting men ibland behöver jag bara…ja, ”klaga av mig” lite som sagt xD Och som jag nämnde tidigare; Internet är superbra för just det. Jag kan blunda för verkligheten och låtsas att jag är helt ensam här och att ingen någonsin kommer att få veta att jag lite då och då har små mordiska tendenser gömda djupt under alla mina sarkastiska kommentarer och glada leenden.

 

 

Och nu – här kommer ”galenskaperna” xD haha.

 

Vi kan väl börja med den mest underliga enligt mig: Så, på tal om absolut ingenting; under de senaste dagarna har jag (av någon outgrundlig anledning) vakant nästan prick en timme innan mitt alarm är satt att gå av. Varje dag och oberoende av när mitt alarm var satt till. I torsdags hade jag satt alarmet på 6, 05.03 vaknade jag. I fredags var alarmet satt till klockan 10 – jag vaknade halv 9. I går, samma sak, alarmet var satt till klockan 7, fem i sex var jag klarvaken. I dag, alarmet var satt till fem, tio i fyra var jag vaken. Snacka störigt! xD haha.

 

En annan klurighet som inträffat ganska nyligen och som jag inte riktigt vet om jag skulle vilja klassa som positiv eller inte: Carina åkte hem i torsdags :S Det om inget annat har verkligen bevisat hur fort tiden har gått. Snacka om wake-up call! Herre gud, jag har redan varit här i 10 månader. Mitt ”volontärande” är nu officiellt över och i dag var min första dag som ”vanlig anställd”. I morgon ska jag och Zsuzsi (som också har valt att stanna lite längre) in till Nottingham för att få ett National Insurance Number som man tydligen måste ha om man vill jobba lagligt och få lön för mödan xD haha.

 

 

Nej, nu är klockan nästan 20 i 4 här i min ände av linjen så jag borde nog försöka sova lite xD

Ni får ha det superbra allihopa

Hörs snart igen :D

<3

 

 

P.s. Jag ber om ursäkt ifall inget av det här har hängt ihop särskilt bra men min hjärna är för tillfället fullt upptagen med att strejka (den kräver bättre lön och hälsosammare arbetstider vet ni) och jag orkar het enkelt inte korrekturläsa i kväll xD Har ni frågor så hör av er ;) haha.