Dagens höjdpunkt samt irritationsmoment
Okej, så jag börjar med irritationsmomentet för det är fortfarande ”färskt” och för att jag vill kunna avsluta kvällen med en bra känsla!
Så, dagens irritationsmoment: Arbetskollegor som inte arbetar på sin arbetstid.
Jävla kollegor som springer runt och gnäller om att de ”inte har tid till detta och detta och detta” och sedan lämnar mig själv med alla de ”vardagliga” sakerna (det vill säga VÅRT JOBB!!!) så att de kan göra alla de där andra sakerna som de ”aldrig hinner” samtidigt som de, ofattbart nog, har all tid i världen till att spendera HELA SKIFTET med mobilen i handen, skrivandes sms till kompisarna och till potentiella pojkvänner, göra upp planer för sin fritid och leta upp youtube klipp som är roliga.
Jag tror seriöst att jag har utvecklat ett numera djupt rotat hat för de nya mobilerna som gör det möjligt för själviska idioter att leva i cybervärlden och fullkomligt ignorera oss dödliga runtomkring. Jag menar va fan!! Ni ser inte mig springa runt med en bok eller liknande på arbetstid. Det är mitt nöje lika mycket som mobilen är ert. Lika lite koncentrerar jag mer på närmsta TVruta än på personen framför mig som försöker prata med mig. Vad i helvete hände med att arbetstid är arbetstid och att man tittar folk i ögonen när man pratar med dem?! Herre gud, vid det här laget hade jag nöjt mig med en axelryckning i min riktning och händerna i fickorna, inte på telefonen!
Och vet ni vad det värsta är? Kvällens åsna råkar också vara min ”närmsta” chef så jag kunde inte ens säga till henne. Men gud vad nära jag var i dag. Jag hade kunnat kyssa mitt sommarjobb farväl tillsammans med mitt rekommendationsbrev inför framtiden om jag hade sagt det jag ville säga.
Men det är inte bara kvällens händelser som stör mig. Det här var bara droppen som fick bägaren att rinna över. Det här är inte precis första gången jag har jobbat med någon som varit mer intresserad av sin mobiltelefon än sina arbetsuppgifter och det är inte heller första gången då jag har spenderat timmar med att prata med en hårbotten då personen framför mig har tittat ner på sin mobil i stället för på mig. Och det gäller både här och hemma!
Men men, dags att gå vidare. Dagens höjdpunkt: Jag har fått skypa med Calle i dag! (Och mamma och pappa…men det var Calle som var viktig xD haha)
Som jag nog har nämnt så har Calle precis blivit opererad och ligger inlagd på sjukhuset. Läkarna räknar med att han kommer att kunna vara stark nog att lämna sjukan runt den 1 juni. Kanske.
Men i alla fall. I dag jobbade jag split så jag var ledig mellan 11 och 4 (min tid) och det första jag gjorde när jag kom från jobbet i morse var att logga in på skype där jag hittade pappa listad som ”inloggad”. (Pappa stannar med Calle på sjukan just nu). Tio minuter senare kan jag äntligen säga hej till en väldigt groggy och trött Calle som stolt visar upp sin privata morfinpump och ber pappa klia honom på näsan! xD haha. (Förlåt om jag låter okänslig och skrattar men jag måste se det som ett skämt för om jag ser det för vad det är så kommer jag att börja gråta. Det är inte meningen att ens lillebror ska ha en egen morfinpump och inte kunna klia sig själv på näsan ens.)
Så ja, det var verkligen dagens (om inte veckans) höjdpunkt att få prata med bror min igen och själv försäkra mig om att han fortfarande lever och (under omständigheterna) mår bra!
